Stureplan?

Mmm...Det är sent och jag väljer att blogga istället för att mysa med hunken som ligger i min säng. Va säger de om mig? Om inte patetisk...

Jag måste be om ursäkt för alla stavfel i detta inlägg.. jag är as packad med vill dela med mig till er
.

Okej Detta är kvällen. En kväll på sturreplan men man slutar ändå alltid hemma. Vad är det? varför gå ut om man ändå kommer hem till samma skit?
hoppas ni har kul i alla fall för det satsar jag på. Ha!

/ Ria

Blandade tankar

Intryck ifrån en solig dag:
Ljusa kläder, bara hudar, ciggarettrök blandat med förföriska parfymer och människor i en salig blandning. Rytmer och öppna sinnen.

Helt plötsligt upptäcker man den stora världen som finns utanför vinteridet. Varför är det inte sommar lite oftare? Jag känner mig så fri.

Nej allting är inte perfekt. Perfekt är det nästan aldrig. Berg och dalbanan genom livet fortsätter att förvåna mig och ge mig fjärilar i magen. På den senaste tiden har jag faktist, oftast mått illa.

Men det ska kännas att man lever. Jag känner ångest, sorg, glädje och förhoppningar just nu. Allting surrar i mitt huvud. Du har fortfarande inte svarat på mitt sms!!! Vad gör du?

Jag lyssnar på en melodi och tänker. Tänker, tänker......

/Rakel


Skrattar bäst som skrattar sist

Jag tycker om att göra saker som kanske inte alla andra gör. Det gör att mina vänner och framför allt min familj ser mig som det "svarta fåret". Jag kan inte riktigt förstå det för egentligen är det ju bara dom som är tråkiga.
De lever sina liv likadant varje dag. Och sen har dom mage att klaga på mig, när jag är den i deras liv som berättar vad som försegår i resten av världen.
Dom borde se mig som en tillgång, en som förgyller deras vardag till ett alldeles fantastiskt liv.

Jag vaknade ganska sent i morse och kom igång med mina morgonrutiner. Tog min kopp kaffe, snubblade över gårdagens kläder och fräste över disken, samtidigt som jag funderade väldigt mycket på hur jag skulle tackla denna dagen. Hur ska jag lösa allt och hur ska jag förklara vad som händer i mitt liv?
Jag kom fram till att Jag skiter i det! Jag tar dagen som den kommer gör det som måste göras och förklarar ingenting. Tycker det är en ganska bra plan för dagen.

Nu sitter jag här och skrattar för mig själv. Skrattar åt allas tragiska liv och deras trygghet. Det är helt fantastiskt. Jag ska nog ringa min vän och skratta lite åt henne idag. Det tycker jag låter bra. Jag ska berätta för henne vad hon missar i livet. Jag ska ta alla suckar och upprepningar av mitt namn med en negativ ton som börjar med ett "men" och sen ska jag skratta.

/Ria

Björn Gustavsson

Jag tror inte att det var många som missade Eurovision song contest i lördags och gjorde ni det så missade ni inte mycket. Men ni skulle ha sett när länderna skulle lägga sina röster. Där står Björn Gustavsson och pratar svengelska. Detta är helt hysteriskt roligt och alla, som nu har stält sig upp och böjt sig framåt för att höra bättre, kastar sig åt olika håll i rummet och bryter ut i skratt när Björn lägger 12:an på Sverige. Helt underbart!

Jag har förstått att många blev helt förtvivlade över detta lilla framträdande. Att han skulle ha gjort så att ingen över huvudtaget kommer rösta på Sverige i framtiden.
Skulle det vara så farligt om vi inte var med längre? Det är ju faktiskt inte så många som bryr sig om tävlingen resten av året och att det är länderna som det röstas på är ju ingen myt längre.

Jag tycker i alla fall att det var en jätte bra instatts av Björn. Jag vet inte om min tolkning av det hela stämmer men jag ser det som att han drev med hela grejen att rösta på länder genom att lägga rösten på sitt eget land. Att han också snackade svengelska, hade en chockad blick och stammade gjorde att han verkade sjukt omedveten om tävlingens syfte.
Precis som många verkar vara. Helt omedvetna om att det är låtar man ska rösta på.

/Ria

Nej, det är inte okej!

Jag är pank men kan fortfarande inte låta bli att gå på stan, låtsas att jag har semester och slösa mera pengar på kaffe. Gärna en svindyr, smaksatt latte.
Jag gick på stan i flera timmar idag och strosade mellan olika fik. Inte för att möta olika personer. Nej, nej! Det var samma grupp jag gick omkring med men vi var ju tvugna att flytta på oss ibland för att inte verka arbetslösa eller ännu värre, några som fikar en hel vardag för att man tycker det är mysigt.

Jag märkte tyvärr att jag verkligen inte mycket att prata om med mina vänner när vi befinner oss utanför vår vanliga mijö.
Det blir nästan lite jobbigt för efter varje avslutat samtalsämne så kommer tystnaden. Inte den som är bekväm utan den som är lite påfrestande. Det går alltid mellan 20-30 sekunder innan alla öppnar munnen samtidigt. Detta måsta vara för att alla har känt av denna påfrestande tystnad och frågar iprincip vad som helst bara för att strypa den.
Där sitter jag och gladeligen och besvarar dessa ytliga, obekvämma och ointressanta frågor samtidigt som jag tänker "Jag vill verkligen inte svara på den tråkiga frågan! Detta är inte okej!!!". Men det gör jag. Jag måste hjälpa till med strypningen. Vi måste hålla ihop och utrota den tillsammans.
Det dröjer inte länge försen den är där igen. Jag nästan ser hur den ligger som en dimma runt bordet.

I morgon ska jag träffa samma personer en gång till.... Verkligen stimulerande!


/Ria

Bevara galenskapen!

Jag är så trött på alla normala människor som struttar runt överallt.

Vad vore världen utan lite galenskap? En enda grå kostym kanske. Fan vad surt!

Nu mina vänner, ska ni få lite tips på vad ni kan hitta på för att undvika att flyta med i den tråkiga massan.

Blotta dig för dina grannar.

Gå med kläderna bak och fram

Skaffa ett par rullskridskor från åttiotalet som du åker till jobbet/skolan med varje dag

Tänk på det äckligaste du kan komma på tills du spyr, bara för att testa om det går

 

Färga könshåret i valfri färg

 

Slicka på människors hand när du hälsar på dem och komentera sedan hur de smakar...sött, salt, beskt, anis, vanilj

Byt möbler hos två av dina vänner när de är bortresta


Freak out!


/Rakel

Jag vill bara vara jag medans du är du

Jag vet att jag kan verka bitter och mindre öppen som person. Det är förmodligen sant. Men lär man känna mig så tror jag att det är ganska lätt att tycka om mig. Jag gillar att vara ensam men inte för ensam. Det är där mitt problem ligger.

Jag kommer inte ringa dig varje dag. Jag kommer inte  alltid svara när du ringer. Du kommer förmodligen komma i andra hand. Jag gillar inte när du vill ligga hemma och kramas. Jag vill inte att du ska fråga vart jag ska. Jag gillar inte när du ger mig komplimanger, jag kommer inte ge några tillbaka. Jag vill inte planera en framtid med dig. Jag vill inte ens planera nästa vecka med dig. Jag vill inte att du betalar. Jag vill inte att du ska överraskar mig med en mysig middag. Jag tycker inte om när du ska ta hand om mig. Jag vill gå ifrån dig när jag känner att det passar. Jag vill inte alltid veta vad du gör och jag vill inte heller veta vad dina vänner gör. Jag är inte speciellt intresserad av att träffa din familj, och bryr mig inte så mycket om du träffar min.

Jag vill bara vakna med dig vid min sida.

/Ria

Söndags kväll

Jag sitter i mitt lugn lagom långt från stan. Det ända som hörs utifrån är lite fågelkvitter och ibland någon som pratar. Det är kväll, lagom sent och jag har lagat mig en mexikansk pasta rätt med färska grönsaker.
Jag sitter och njuter av varje långsam tugga samtidigt som jag lyssnar på jazz. En trumpet som lågt ljuder och avspeglar lugnet jag finner i mig själv.
Solen lyser in lite vagt på en vägg och jag får kisa lite när jag tittar upp för att ta mitt glas med gott innehåll.
Det är rent i hela lägenheten och jag tänker på alla mina vänner som det går bra för och verkar ha fantastiska dagar framför sig. Jag blir glad.

SANNINGEN ÄR:

Jag sitter helt jävla ensam i min lägenhet i en sunkig jävla Stockholms förort. Skator hoppar omkring utanför mitt fönster och skriker som om dom blev attackerad av en jävla hök eller något liknande.
Det är kväll, för sent för att äta men jag lagar mig i alla fall lite billig pasta med tacokryddad köttfärs i brist på annat att göra. Jag tar lite tomat till för att verka nyttig. Jag är inte egentligen hungrig därför tar det extra lång tid att trycka ner smaken av billigt jag lagade för att slippa laga något i morgon.
Jazz-musiken gör att hela situation bara känns ännu mera tragisk men jag är för lat för att gå upp och byta musik. Trumpeten verkligen skär i mig. Trumpeter har verkligen en förmåga som gör att man känner sig dyster. Ni vet som den där ensamma jäveln som är med i varenda b-film.

Att solen fortfarande är uppe gör att jag blir ännu mer sur över min ekonomiska situation. När solen lyser vill jag vara på en mysig ute-servering med ett glas vitt, men Nej! Här sitter jag och dricker lättmjölk ur ett halvliters glas.
Jag var tvungen att städa när jag kom hem för det började bli svårt att andas på grund av allt damm.
Hela kvällen förvärras när jag slinter på gaffeln och stoppar hela handfan i maten. Jag orkar inte resa mig så jag slickar av mina fingrar och börjar tänka på min vänner. Jävla fittpolare som det ska gå så jävla bra för. Varför kan det inte gå bra för mig!? AS!

/Ria

Kåt lönehelg

OjOjOj!! sikken afton vi har haft vänner.
God mat, goda vänner, goda bullar och lite mera som är gott.
Jag vet inte vad där är med lönehelg men folk kryper ur sitt vardags-skal och blir för en stund den personen, som dom bara i sina vildaste drömmar kan vara. Givmildheten lyser som sommarsolen runt baren och alla är hemskt trevliga och omtänksamma. Med andra ord så är alla kåta som as, och dom vet att ikväll har dom råd att supa motparten underbordet för att få sig ett riktigt mysigt fylleligg.
Man ser verkligen hur ögonen tindrar på alla singlar som strosar runt över golvet och från bar till bar, söker ögonkontakt, hittar den och gör sig en liten lista över till vilka man ska köpa en drink, och vilka som är fulla nog för att vara backup flörten.
Det är fantastiskt. Här sitter jag nästan lyrisk och och minns krogkvällen från igår. Som om detta är en av mina bästa dagar hittills. Backfyllesmaken osar och det värker lite här och där på kroppen från stötar man har fått från olika obejekt under kvällens gång. Det är tydligen så en av mina mest minnesvärda stunder utspelar sig.

Ett minne av inget minne. Underbart Vänner!!

/Ria

Buu för pengar!

Verkligen, BUUUU!!!, för allt som kostar pengar!

Åka tunnelbana, kissa på allmän toalett, gå in på krogen för att sedan betala i garderob och bar. Det kostar skjortan att bara bo och äta, alltså "leva", eller snarare "överleva". Att leva har mer med nöje och upplevelser att göra. Som i sin tur - kostar pengar!

Nu säger också trenden att man ska betala för vatten, nej säger jag - det finns vatten kranen!

Tanken för studenter och låginkomsttagare är med andra ord att man ska - överleva, tack!


/Klara

Vill inte såra dig!

image10
"Jag vet inte om jag vill fortsätta ses, för jag vet inte om det blir något mer, jag vill inte såra dig..."

Hade det varit så enkelt, så hade det inte funnits något som heter dating, och jag kan berätta att jag hade i så fall redan varit gift! Det är ju en chansning som man får ta om man vill ha ett förhållande, en chansning från båda parter. Man kan inte veta med en gång vad man vill. Det är ju vägen dit som är så spännande och underbar.

Vad får dig att tro att det bara är du som kan såra mig? För det första är jag inte kär i dig, för det andra, vi känner inte varandra! Det första man tycker om och blir attraherad av är ytan. Man kan inte slänga bort någons yta man tycker om bara för att man är rädd att det ska visa sig att det finns någon annan under. Ta reda på det först!

Kan det inte räcka med att vi trivs i varandras sällskap och armar? Att vi tänker på varandra ibland och att vi inte forcerar fram något som kanske inte kommer eller kan ske? Det känns bara löjligt och onödigt att kasta bort något som man inte vet vad det kan bli. Det är ju att ta ut händelserna i förskott!

När du ändå vill ha ett förhållande får du räkna med att bli sårad eller såra någon, that's life!

 /Klara

Jag kan inte låta bli att beröras av dig

Jag känner dig inte ens. Du dök upp framför mig och såg söt ut.

Folk snackar skit om dig. Jag försöker att inte ta till mig av rykterna som går. Du är ju bara en människa som alla andra på denna planeten. Mina vänner är nog lite rädda för att du är konstig på något sätt och att du ska leda mig på fel spår.

Egentligen är vi nog för olika för att fungera tillsammans men du är ju djup och vi kan prata om nästan allting. Du är skör och jag är stark men båda två kämpar vi för att passa in i ramen. 

Vem är du? Du är så hemlig. Tänk om jag livnär mig på att utforska stängda sinnen? Är jag en parasitaktig känsloforskare på fritid? När jag väl har hittat nyckeln till ditt hjärta är du kanske inte intressant längre. Då tar jag mitt pick och pack och försvinner ur din åsyn.

Snälla någon! Är det så här jag gör? Tala om för mig att det inte stämmer.
Nej, nu får jag sluta tänka så mycket. Varför inte bara njuta? Du är vacker och du berör mig. Jag skrattar ofta och är mig själv när jag är med dig.  Hur ska jag kunna veta vad som är sant om dig? För mig är du inte som de säger att du är. För mig är du bättre.                       
                                                                                                                                                                                             /Rakel

Testa oss?!

Detta blir ett kort inlägg...

Vi skulle vilja ha lite tips om test som vi kan utföra på våra nära och kära utan att de märker av att vi driver med dem? Vad skulle ni vilja testa på era vänner men kanske inte vågar, eller har testat som gav roliga resultat?

Testa oss och se om vi vågar!!!

/Ria, Rakel och Klara

Nubbe och tårar till sommaren, någon?

Kära Vänner! Jag vill passa på att be om ursäkt. Vi har haft fullt upp i våra liv och har inte varit hemma och haft möjlighet att  blogga men det ska bli bättring på det. Absolut! Vi Håller också på att fundera ut vårt nya test, men vi återkommer om det när vi vet mer.

Många tankar kommer till mig såhär innan sommaren verkligen är här.
Kompisar dejtar mer än vanligt och funderar mer på framtiden. Varje kväll sitter jag patetiskt och stirrar ensamheten i vitögat.
Vad är det med sommaren som gör att alla så himla gärna vill ha ett förhållande? Sällskapssjukan sprider sig som pesten. Idag stötte jag till och med på en vän som helt serriöst började spinna som en katt när jag tog i hans hår....Vad fan gör du, människa!?

Jag vet inte... Kanske är det dags att börja tänka på ett liv med någon annan. Det känns bara sjukt tragiskt när man måste kolla kallendern för att boka in en dejt eller mys med vänner. Är det verkligen så det ska vara hela livet? Tisdagen den 14/6-08 kan vi ses på kaffe, om de går bra så bokar jag kyrkan till jul ...och kejsarsnitt efter det för ja har ett skit viktigt möte om 9,5 månader.

Herrgud! Är detta min första ålderskris?? Jag spenderar mer och mer tid framför spegeln på kvällarna för att se om det har skett några förändringar. Helt plötsligt förstår jag min mamma som jag alltid har kallat klimakteriekossa och dylikt. 
Avundsjuk för att jag inte har ett förhållande kan ju också vara ett svar. Jag orkar inte heller ta tag i saken att intressera mig av någon. Vad är poängen?  Kanske låter negativt men alla andra runt omkring mig är ju så sinnessjuk muntra så jag skippar det och gör något vettigt istället...

Vad har ni för sommarkänslor? Är det kärlek, eller nubbe och tårar som gäller?

/Ria

Jason Mraz !!!

Mr. Jason har nu varit Sverige sedan i Torsdags, han uppträdde på RIX FM Festival tillsammans med Ola, Patrik Isaksson, Sanna Nielsen, EMD och Amy Diamond.

image8

Det blev varmt i kalla Stockholm när Jason drog första ackordet på scenen i Kungsan. En helt otrolig upplevelse med varm sång, trummor och allsång. Han jammade med sin grymma trummis och hela Kungsan gungade. I ca 20 min. Guuuuuud! Vad tiden gick fort, kändes som högst 5!

Redan igen på Lördagen var det dags för premiären med Sommarkrysset på tv4. Där fick vi igen ta del av Ola, även Niklas Strömstedt, Noice, hoppande Frida och Jason Mraz som åter igen plockade fram solen ur molnen! Det var den nya reggaeversionen av "I'm Yours", och det blev återigen allsång i Stockholm. Det var många som fick uppleva att vara en decimeter ifrån honom när han i slutet dansade ner i publiken och delade ut blommor.

Jag och Ria var alldeles höga på hans musik när vi lallade genom djurgården sjungandes till alla hans låtar, när han åkte förbi i sin vita limo. Vi började sedan diskutera om vi skulle ligga med honom om vi fick chansen. Tillslut kom vi fram till att det skulle vi, om det gick till på detta sätt:

- Lampan skulle vara tänd.

- Jason skulle vara tänd.

- Kameran på (gärna hängandes i taket ovanför)

- Han skulle sedan ligga på något sätt på mig så att vi båda syns i cameran och samtidigt sjunga:

"Well you done done me and you bet I felt it
I tried to be chill but you're so hot that I melted"


Sedan vråla " I'M YOOOOOOOURS!!!!!!"

Sedan fanns det fler tankar om att trummisen skulle stå bredvid och hålla takten.. men det hade varit ett plus i kanten!


Hur skulle du arrangera ditt möte med Jason Mraz ?

I'm Yours /Klara

Självdestruktiv eller inte?

Nu sitter vi alla i Rakels lägenhet inne i stan och diskuterar allt mellan himel och jord. Just nu handlar det om droger och självdestruktiva människor.
Varför dessa människors konstnärlighet och djuphet försvinner i deras yttre och hur man inte kan se hur de inte vet hur de ska ta itu med sina sorger och andra känslor.
Men det är väl så människan fungerar? Se det som går att ta på. Bry dej inte om det som är hemskt. Bry dej inte om sånt som känns läskigt och som du själv inte skulle kunna göra.
Är det så?
Tyr du dig till personer som du är lik själv eller öppnar du dig för personer som du inte har något vidare gemensamt med?
 



/Ria

Ett värdigt liv

Jag är inte hälsosam. Jag försöker inte vara hälsosam och vill inte heller bli hälsosam. Jag lever livet varje dag.

Ja, jag röker. Ja, jag dricker. Ett hälsomamt liv? Nej, ledsen inte mitt. Jag går varje dag och försöker få ut det mesta av dagen, försöka få mitt liv så fylligt som möjligt och vad är tacken för det? Barn, pension och död. Det är det vi strävar efter allihopa. Barn pension och död.

Jag tänker inte gå och försöka bli hälsosam när jag bara har ett liv, ett liv som jag kan komma ihåg i alla fall. Vad spelar det för roll om det blir kort eller inte? Det är fortfarande, förmodligen fylligare än de liv som går och stärvar efter ett gott liv, ett hälsosamt liv. Ett värdigt liv.


/Ria

Pantertanter i Tantolunden

Igår var hälften av Stockholms ungdomar i Tantolunden. Vi valde att slå oss ner bland lite kids för att få en riktigt gó "sommarfeeling". Vi möttes av glada människor, taffsande killar och kisspölar i en enda stor röra. Precis som en svensk försommardag skall vara.

Rakel känner sig riktigt snygg och raggar snabbt upp en kille som kan bita upp hennes öl lite sexigt. Det dröjer inte länge innan hon tar övertaget i gänget och får alla andra att känna sig underlägsna i sin alkoholkonsumtion. Vi andra vill självklart inte bli hennes skugga. Tävlingen om vem som kan dricka snabbast var igång och alla log och trallade vidare.

Vi betraktar allas iver som befinner sig där på grund av den stora varma solen som skiner hela dagen. Folk beter sig som djur som precis har kommit ur ide och är redo för parning. Det ser ut som när korna för första gången får komma ut på grönbete.


Vilken fantastisk vistelse i "Tanto".  Vi njöt av stämmningen. Vännerna var samlade, tid och rum upphörde att existera. En dag som denna kan man träffa vem som helst. Alla delar på samma filt. Där satt vi, bratz, punkare och poppare i en enda stor myshög och lyssnade på toner i baktakt.

Är ni sugna på att veta vilka vi är så kom till tanto och leta upp oss bland myrorna i stacken. Det är där vi kommer spendera våra soliga dagar framöver.

image5


/Ria och Rakel

Förhållandetestet avbrutet!!!!

Jag är ledsen men jag blir tvungen att avbryta testet. Det är inte att rekommendera att testa någon för att se om personen kan bli kär i dig på 4 veckor men feel free att testa om du kan bli kär.

Jag kunde inte bli kär i Karl som ni kanske har märkt. Jag gick inte heller in med inställningen att Karl var något att ha. Jag mår, utan att överdriva, fysiskt dåligt av tanken på vår planerade hemma kväll i morgon. Vi skulle setts i onsdags men han blev sjuk, som tur var, så jag slapp.
Nu har jag bestämt mig för att spelet är inte värt det. Jag är fortfarande helt självisk och tänker inte alls på hur han känner. Det är bara mina egna känslor jag går efter när jag bestämmer mig för att avsluta det hela.

Jag kan informera er om att det är möjligt att bli tillsammans med någon på 4 veckor. Vi beter oss som om vi vore tillsammans, förutom att jag får kväljningar av bara tanken på honom, det är bara själva "bekräftelsen" kvar som hade gjort att jag skulle vända till den jobbiga bruden.
Jag kan spela kär hur mycket som helst framför honom men just nu har jag annat att göra än spendera mina fria timmar på någon som jag inte bryr mig ett skit om. Kanske låter hårt men tro mig, någon har tänkt så om dig och mig med.

Jag har inte bestämt mig för hur jag ska säga till honom att vi inte kommer ses mer.
Jag tänkte skicka ett mess i stil med: Jag kan inte ses i morgon och förmodligen inte alls men det var trevligt ett tag i alla fall. Eller så ringer jag och måste då samtala med honom.

Nu sitter jag alltså på kvällskvisten och funderar på om jag ska spela "modig" eller agera som den fega jäveln jag egentligen är...

/Ria

det blir aldrig som man tänkt sig


Veckodagarna flyter på av gammal vana. Jag känner mig som en allmänt grå och gaggig person med brist på inspiration till fartfyllda expriment. 

Det som för en vecka sedan kändes så självklart har bara runnit ut i sanden, av olika anledningar. Varför blir det aldrig som man tänkt sig? Nu måste jag börja om från början igen. Filosofera, planera och sätta upp nya mål.
Man har gått och grubblat över hur man ska ta itu med sitt liv och vilka val man ska göra. Jag trodde precis att jag hade lagt upp en plan över min snara framtid. Så tar plötsligt allting en ny vändning och ingenting blev som jag hade hoppats på. Jag är helt tom inombords. Vad ska jag nu ta mig till? Hur ska jag orka ta mig framåt utan ett mål?

Ibland när allting känns trögt är det underbart att ha vänner vid sin sida. Tack Ria och Klara för att ni får mig att le även vissna dagar. 

Vi har aldrig brist på samtalsämnen och det är oftast massvis av bus på gång.  Frukta ej! men se upp där ute, för snart kommer vi.                                                                                                                               /Rakel

Helt galet och helt sant!!

Jag har svårt att prioritera att träffa Karl. Han ringer och tjatar på mig att jag ska komma till honom, men tyvärr jag har ett liv. Jag har inte tid att sitta framför en tv och tycka att det är kul att kolla på Lost och snacka bygg.

Det tär på mig att behöva vara så intresserad av massa skit när jag egentligen har viktigare saker för mig. Vad fan har jag gett mig in på?? Jag kastar bort dyrbar tid för att bli dumpad. Korkat!

Det är så mycket måsten hela tiden och här sitter jag och skaffar ännu mera saker att göra.
Jag vill bara tvätta! Mina trosor är snart slut och jag använder mina sista strumpor idag.

Jag kan inte hjälpa det men jag blir extremt taggad när vi får in kommentarer om bra sätt på hur man är en jobbig brud. Det har blivit en drog. Jag kan inte släppa det och på onsdag smäller det. Då tar jag mig i kragen och drar hem till honom. Helt galet och helt sant!!

Önska mig lycka till!!
/Ria

Vad krävs för att få lift?

Vad krävs egentligen för att få lift?

Kanske ska man vara finklädd och se rik ut? Men då skenet kan ju bedra, varför skulle man lifta om man var rik? Då skulle i alla fall jag ta en taxi...

Inte heller fungerar det med att sitta med keps och folköl vid vägkanten och se allmänt desperat ut. Nej, man ska nog helt enkelt vara något mitt i mellan det där. Men vad är mitt i mellan? Kanske en cola, rena kläder och ett leende på läpparna?

Själv skulle jag aldrig lifta! Man vet ju inte vad för galningar som är ute å kör!


/Klara

Ensam singel i stan!

Är du den enda singelbruden i stan och alla andra är upptagna med äckligt kelande och gulligullande? (När choklad inte hjälper längre)

Jag har tipsen som räddar din lediga tid från att bli olidlig till bara lite långtråkig, eller kanske rent av, ganska kul.



1.) För det första! Sorla bort alla tankar om ensamhet och hur synd det är om dig. Du är en upptagen person som klarar dig jättebra på egen hand. 
 


2. )  Beställ anonymt en årsförbrukning med potenshöjande medel till dina gamla flammor med hälsningen: "Varsågod älskling!". Så kommer du på gott humör igen.



3.)
 Sätt på den där favoritlåten som du blir i bra stämning av och ta dig an alla de där sakerna som har legat på hög i en vecka och bara väntar på att bli fixade. Efter det kan du pusta ut.



4.) Det är aldrig ett bra tecken att bara vanka fram och tillbaka där hemma. Ta klivet ut genom dörren, och bege dig ut på äventyr! Vem vet vad som väntar bakom nästa hörn.



5.)
Öppna upp dina sinnen! Njut av våren, Se människorna runt omkring dig. Var inte rätt för nya möten och var öppen för förslag. Du kanske stöter på en bekant som vill ta en fika.

    

6.)  Bestäm dig för att göra någonting du länge funderat över. Kanske boka en resa eller en upplevelse som du velat göra. Nu har du chansen. Du får en sak att planera för och att se fram emot.



7.)
Lämna ut ditt nummer till den intressantaste killen du stöter på under dagen. Hör han inte av sig är han säkert gift.



8.) Ring en gammal ensam släkting och prata en stund. Då kan man glädja och känna sig uppskattad på en gång.



9.)
 Bjud in dina vänner inklusive respektive på en middag.  Vad spelar det för roll att vissa är par och andra inte? Det kan ju bli riktigt trevligt ändå.  Om vädret tillåter kan ni kanske vara utomhus och grilla. 



10.)  Tillslut vill jag bara säga att det kan vara nyttigt att vara lite för sig själv ibland. ta ett bad. prova igenom garderoben, lyssna på musik, rita en teckning, laga en paj. Helt plötsligt kommer du kanske att längta efter ensamma tillfällen. 

/Rakel




 


Österrike-skandalen

Hur kan detta vara möjligt? Jag har läst mycket böcker, både påhittade och verklighetsbaserade- men detta går ju långt över alla händelser jag någonsin hört talats om!

Ingen visste något? Hur kan man bo i ett hus, höra knackningar från källaren, se mat fraktas ner, och sedan veta att Fritzl är där nere och jobbar hela nätterna, utan att räkna ihop att 1+1 = 2?

Det är väldigt lätt att säga när man vet allting, och ser det utifrån. Men jag kan INTE förstå! Skulle detta kunna hända i Sverige? Är det Österrike som är ett blundande land? Själv vet jag med mig att jag, med många andra, är misstänksam av mig, eller i alla fall uppmärksam på människor omkring mig. Eller skulle man tiga av rädsla? Jag skulle inte kunna leva med att hålla tyst om en sådan sak i 24 år, hellre skulle jag ta risken.

Skulle, som sagt, det här kunna hända i Sverige?

/Klara

Leka för att orka koncentrera.


De bor ett barn kvar i oss alla...

Vi är bara tillsagda (Uppfostran kallas det tydligen) när vi blir löjliga, skriker eller springer runt för mycket. Mår vi inte som bäst när vi får göra vad vi vill? Det är ju ändå hjärnan som säger till vad den behöver just vid det tillfället, för att bli stimulerad. Hjärnan måste bli stimulerad för att orka koncentrera, man kan inte bara koncentrera och koncentrera hela dagarna.
Kanske känner man för att skrika! kanske ska man göra det då?

... Det tänker jag göra...

/Klara



stoppa gatuvåldet

Jag har kommit fram. Efter 6 timmars bilfärd sitter jag i en ensam, helt tyst stuga mitt ute i ingenstans. Två rådjur ligger och vilar på gärdet när solen går ner och himlen brister upp i rosa. Det är sent och värmeljusen värmer upp rummet tillsammans med vedspisen som bryter tystnaden med sitt knaster.

Jag och min mamma sitter, alldeles röda om kinderna, och diskuterar händelsen i Österike. Hur kan detta hända? Vi letar svar. Tomt. Hittar på olika lösningar men allt är för ofattbart för förklaring. Båda blir tysta, tar en klunk på vinet och mamma lutar sig tillbaka och och säger med eftertanke "Jaa...Det är tur att vi är så jävla normala. Helt jästa i soffan med ett glas vin".

Jag vill uppmana ungdomar att vara snälla och respektera varandra.
Om inte personen du kallar tönt varje dag fanns, kanske inte du eller dina barn skulle ha möjlighet att köpa det nya spelet. Eller hon som kallas hora. Hon hade inte kunnat lösa dina framtida ekonomiska problem.

Låt Riccardo Campogiani vara punkten. Låt det vara slut!

Om slagsmål och glåpord fortsätter slår jag vad om att någon i din familj eller närhet kommer råka ut för samma sak som den Österrikiska familjen, eller Engla. För varje elakt ord, för varje bråk, blir en person osäkrare på sig själv och kommer behöva bekräftelse på något vis. Om det blir hon/han eller dennes barn som blir psykiskt sjuk. Det återstår att se...
Jag litar på dig och din framtid!

/Ria

Skit i det då, Tönt!

Varför har folk så himla svårt för att säga som det är när de inte har lust att ses?

Jag är trött på att försöka läsa tankar och tyda tecken. Någon annan där ute som håller med mig?

Känner du för att sitta hemma och slappa istället för att gå ut med kompisarna som ni hade bestämt. Gör det då och stå för det. I stället rabblas det upp dåliga undanflykter om tvättid eller släktmiddag. 

Har du dejtat någon ett tag men känslorna har svalnat. Hur tar du itu med situationen? Eftersom att det känns enklare så drar du en undanflykt om att du behöver hitta dig själv innan du är mogen för ett seriöst förhållande.  Man kan också använda sig av den "gamla goa fly fältet varianten". "Fly fältet varianten" går ut på att man helt och hållet slutar att höra av sig så att en annan får gå och vänta som på nålar i evigheters, evighet efter ett sms som aldrig kommer.

Jag kan inte bestämma mig för vilket av alternativen som är värst ,men båda får en att känna sig ungefär som en överkörd tomat. Man undrar om man kastade sig ut i någonting och helt pötsligt blev man helt tillplattad. Varför inte bara säga att man inte vill träffas längre för att det inte finns några känslor? Det behöver inte vara svårare än så.

Till alla medmänniskor där ute:
Gör inte så här mot varandra. Jag vill även uppmana alla att inte ta sådan här skit!  Acceptera inte en dålig undanflykt eller en dejt som bara går under ytan. Kräv en ärligt förklaring. Det är du värd.

Games

Spela är ju kul.
Alltså Poker och The Sims. Men att leka och spela med människor, det är ännu roligare.
Men det är inte lika kul när du själv blir leksaken. Lurad och styrd in på en hoppfull väg som sedan bara säger; STOPP, här får du inte gå in! Då är det bara att vända och gå tillbaks, hitta en annan väg. Antagligen så var den ju inte heller då "den rätta vägen"... inser du.

/Klara

RSS 2.0