Jag har kommit fram. Efter 6 timmars bilfärd sitter jag i en ensam, helt tyst stuga mitt ute i ingenstans. Två rådjur ligger och vilar på gärdet när solen går ner och himlen brister upp i rosa. Det är sent och värmeljusen värmer upp rummet tillsammans med vedspisen som bryter tystnaden med sitt knaster.

Jag och min mamma sitter, alldeles röda om kinderna, och diskuterar händelsen i Österike. Hur kan detta hända? Vi letar svar. Tomt. Hittar på olika lösningar men allt är för ofattbart för förklaring. Båda blir tysta, tar en klunk på vinet och mamma lutar sig tillbaka och och säger med eftertanke "Jaa...Det är tur att vi är så jävla normala. Helt jästa i soffan med ett glas vin".

Jag vill uppmana ungdomar att vara snälla och respektera varandra.
Om inte personen du kallar tönt varje dag fanns, kanske inte du eller dina barn skulle ha möjlighet att köpa det nya spelet. Eller hon som kallas hora. Hon hade inte kunnat lösa dina framtida ekonomiska problem.

Låt Riccardo Campogiani vara punkten. Låt det vara slut!

Om slagsmål och glåpord fortsätter slår jag vad om att någon i din familj eller närhet kommer råka ut för samma sak som den Österrikiska familjen, eller Engla. För varje elakt ord, för varje bråk, blir en person osäkrare på sig själv och kommer behöva bekräftelse på något vis. Om det blir hon/han eller dennes barn som blir psykiskt sjuk. Det återstår att se...