Varför har folk så himla svårt för att säga som det är när de inte har lust att ses?

Jag är trött på att försöka läsa tankar och tyda tecken. Någon annan där ute som håller med mig?

Känner du för att sitta hemma och slappa istället för att gå ut med kompisarna som ni hade bestämt. Gör det då och stå för det. I stället rabblas det upp dåliga undanflykter om tvättid eller släktmiddag. 

Har du dejtat någon ett tag men känslorna har svalnat. Hur tar du itu med situationen? Eftersom att det känns enklare så drar du en undanflykt om att du behöver hitta dig själv innan du är mogen för ett seriöst förhållande.  Man kan också använda sig av den "gamla goa fly fältet varianten". "Fly fältet varianten" går ut på att man helt och hållet slutar att höra av sig så att en annan får gå och vänta som på nålar i evigheters, evighet efter ett sms som aldrig kommer.

Jag kan inte bestämma mig för vilket av alternativen som är värst ,men båda får en att känna sig ungefär som en överkörd tomat. Man undrar om man kastade sig ut i någonting och helt pötsligt blev man helt tillplattad. Varför inte bara säga att man inte vill träffas längre för att det inte finns några känslor? Det behöver inte vara svårare än så.

Till alla medmänniskor där ute:
Gör inte så här mot varandra. Jag vill även uppmana alla att inte ta sådan här skit!  Acceptera inte en dålig undanflykt eller en dejt som bara går under ytan. Kräv en ärligt förklaring. Det är du värd.